Det blev en tur hit idag.. Kanske är det pågrung av att det finns behov av att prata, kanske oxå för att jag inte har någon att prata med. Det här går ut till alla, även om jag vet att ingen läser.

 

Jag bor i Kristinehamn. Jag har av flera anledningar valt att bo här men även, faktiskt redan från början inte gjort annat än att längta härifrån. Härifrån å hem. Hem till uppsala. Eller kanske inte egentligen till Uppsala men till det som är hem för mig. Hem som i trygghet. Trygghet och kärlek från familj och släkt. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket det betydet för mig att ha dem nära. Vi måste inte ses dagligen men bara vetskapen om att ni finns där och ställer upp. Att vi kan ta en snabbfika eller spela lite kort en helt vanlig Tisdag.

 

Idag för 5 år ganska så precis faktiskt sedan jag flyttade hit. Och så bor jag fortfarande kvar.. Ja, även Kristinehamn har sin charm! Nu är det av ekonomiska skäl snarare än praktiska som jag är kvar här. Jag vill så mycket längre. Å jag blir så frustrerad över att jag inte kommer någonstans med mitt liv, allra helst när jag vet att jag själv är den största faktorn till det. Varför ger jag mig in i saker som känns orimliga att avveckla eller fullfölja? Hur i helsike tänker jag att jag ska kunna passera någon jävla mållinje när jag fortfarande står kvar vid start?

 

Jag är ensam här. Jag är extremt ensam här. Det är som jag vet självvalt. Men som ni inte vet, inte alltid något jag kunnat styra över. Jag avskyr att såra folk eller göra något fel. Men jag är trött på att hela tiden fela och såra mig själv. Jag vet inte hur många gånger jag sagt att saker, folk eller aktioner är svarta eller vita och sörjer alla kontraster däremellan som går förlorade på kuppen. Det är dax för färg i min tillvaro. Jag behöver bara bli servad palletten för att kunna dra de första penseldragen. Kanske skulle ta å dra en ny mållinje närmare verkligheten och nöja mig med de färger som erbjuds? Just nu känns det bara förjävla grått!! 

 

Jag är ensam. Ensam var stark. Vad är rimligt? Hur kan det vara rimligt? Vad är alternativen? Hur kan man välja? Går det att välja? Vem väljer? Idag gör jag inga val. Jag är ensam och jag är inte stark.